Samma människor..
Efter en lång rast ställde jag mig framför svetsen och såg framför mig min utmaning. Komma över min rädsla. Jag startade försiktigt och insåg att det går ännu bättre att svetsa nu, om man tittar tillbaka två år, framsteg.
Med stadiga steg gick jag in till stan och träffade min gudfar, alltid lika trevligt. Efter fikat och hetsiga dissgutioner gick vi upp 3 våningar för att kika in det nya hotellet.
Jag blev yr och sjösjuk av alla intryck mina ögon var tvungen att ta in. Det var mörkt, kvavt och en massa konst som bara förvirrade mig.
Nu sitter jag på bussen återigen och för mig väntar gym och plugg. Men först, serier...
